TJO!!
Nu är julafton förbi och det är väl skönt... kanske...
Klappar, klappar... julklappar? Vill man ha fysiska klappar eller bara en klapp i ryggen? En uppmuntran? En chokladask?!? Jaja, bättre, sämre, allt finns i klappväg:)
Vad man ger, vad man lägger ut och vad man offrar för en person, visar det hur mycket man är redo att göra för den personen? Visar det kanske hur mycket man är villig att offra för personen i fråga? I vissa fall så är det så. Jag vill ge mina kära fina paket för att visa uppskattning till dom, inte för att ge och få. SKIT I FÅ-ET! ...eller? Det är ju också trevligt att få bevis på hur uppskattad man är förstås.
Ibland så är bästa sättet att visa kärlek det praktiska sättet. Jovisst kan man tänka på personen och en massa sånt, men det hjälper ju inte personen i fråga såvida inte personen i fråga vet att denne kretsar i andras tankar. Eller?
Ujujuj, ord-nerskrivnings-bajseri-risk på g så jag avslutar med att säga så här:
Visa äkta, genuin kärlek till den du älskar, innan det är för sent. Det hjälper mer än du någonsin begriper:)
Word out and bless y'all //Erik
